När himlen bryter upp och det helt plötsligt blir soligt, varmt och ljust så kan man inte låta bli att dra på smilbanden.
Helt plötsligt blir hela livet så mycket bättre.
Det är väl det som kallas vårkänslor, men vad vet jag om det? Man kan nämligen inte ha vårkänslor utan luktsinne har jag fått berättat för mig. Trist, fast mina känslor för våren är pretty damn good dom också, skulle jag ha luktsinne och få ännu mer vårkänslor så skulle jag bli så äckligt glad och gosig att jag skulle förlora min värdighet.
Ska du sitta där och vänta ut ditt liv, iaktta när andra lever, rädd för att våga leva själv?